En kniv i ryggen

Jag vet inte vad jag ska säga. Jag börjar tröttna på det här jobbet. Ångra att jag sa ja till det.

Igår genomförde nämligen Andreas ett första mejlutskick, en s.k. "mejl-teaser", bakom ryggen på mig. Ett uselt sådant dessutom.

"Vad ska du med en mediastrateg till om du ändå envisas med att bestämma allt själv!?!" skrek jag till honom i telefon när jag insåg vad han gjort. Han skrattade hysteriskt och försökte kontra med något osammanhängande om att han ju "har ett band" men ändå "bestämmer exakt hur de ska spela".

Mejlutskicket bestod av en redigerad version av den historia jag återgav i mitt första blogginlägg. Tydligen gillade Andreas sin egen story så mycket att han fick för sig att den skulle fungera utmärkt som aptitretare inför bandets kommande EP. Alltså skickade han den följt av en länk till den här bloggen till ett par hundra e-postadresser.

Resultatet? Förutom att han pajade alla chanser att göra ett gott, intressant och marknadsmässigt anpassat (läs: säljande) första intryck fick han in 5 beställningar. Fem. That's it. Nu ska jag försöka komma på ett sätt att vända detta till något positivt.